I statistiska sammanhang är populationen det totala antalet enheter som är intressanta för undersökningen. Av praktiska skäl är det ofta omöjligt att undersöka hela populationen. Därför används i regel ett representativt urval, med vilket statistiska slutsatser kan dras om populationen. Den gren av statistiken där man intresserar sig av att dra slutsatser om en population med hjälp av ett urval kallas för inferentiell statistik.
En population kan till exempel vara:
- Alla elever i den svenska gymnasieskolan
- Alla tyska medborgare
- Alla afrikanska kuststäder
- Alla finländska journalister
- Alla tv-program som visats på TV4
- Alla studenter på Uppsala universitet
Samtliga enheter i populationen kallas även för målpopulation. För att kunna dra ett urval ur en population krävs i regel ett register över enheterna i populationen. Ett sådant register kallas för ram, och de enheter som finns med i registret utgör en rampopulation. Målpopulationen är alltså den totala uppsättningen enheter, medan rampopulationen är de enheter vi har en förteckning över. I bästa fall är mål- och rampopulationen identiska – men så är det sällan. Låt oss titta vidare på exemplet med populationen ”Alla studenter på Uppsala universitet”. Universitetet för säkerligen register över sina studenter, som vi i detta exempel får ta del av. Men inte långt efter att vi fått registret så kommer det vara inaktuellt. Nya studenter tillkommer, vissa hoppar av och andra tar studieuppehåll. Vår rampopulation kommer således inte till fullo avspegla målpopulationen, eftersom vi troligen kommer ha personer som inte är studenter i vår ram (och sakna vissa personer som faktiskt är studenter). Denna typ av missvisande ram ger upphov till täckningsfel.