Frihetsgrader

Antal värden i en statistisk beräkning som är fria att variera.

Frihetsgrader är inom statistiken det antal värden i en beräkning som är fria att variera. Begreppet frihetsgrader är komplicerat och för att förstå det fullt ut behövs kunskaper i avancerad matematik. Men en mycket grundläggande förståelse för begreppet och dess tillämpning är bra för alla som är intresserade av statistik.

Låt oss börja med att ta en titt på definitionen en gång till: frihetsgrader är det antal värden i en statistisk beräkning som är fria att variera. För att förstå vad ”fria att variera” innebär, föreställ dig att du har 50 kulor och 4 skålar framför dig. Du blir instruerad att lägga ner alla kulor i skålarna, fördelat hur du vill. Börja med att lägga kulor i den första skålen, fortsätt med nummer två och tre, för att sedan avsluta med den fjärde. Kanske lägger du 12 kulor i den första skålen och 9 i den andra. I den tredje skålen kanske du lägger ner 23 kulor. Hur många kulor du lägger i varje skål är inte viktigt, utan poängen är att du fritt kan välja hur många kulor du lägger i varje skål. Men när du slutligen ska lägga ner kulorna i den fjärde och sista skålen finns det bara en möjlighet kvar. Om de första skålarna innehåller 12, 9 och 23 kulor som i exemplet ovan, så har du bara 6 kulor kvar. Antalet kulor i de tre första skålarna är fria att variera, medan den sista skålen bara kan få ett specifikt värde. Man kan säga att denna uppställning har tre frihetsgrader.

    Hänvisa hit

    Frisk, Emil. 2019. Statistisk ordbok. Hämtat från https://www.statistiskordbok.se/ord/frihetsgrader/ den 2019-04-23.