Cronbachs alfa

Psykometriskt mått på hur väl beståndsdelarna i ett test mäter samma bakomliggande koncept.

Cronbachs alfa (engelska: Cronbach’s alpha) är ett statistiskt mått på den interna konsistensen hos ett test, beskrivet som ett tal mellan 0 och 1. Intern konsistens avser hur väl olika delar av ett test mäter samma bakomliggande koncept. Cronbachs alfa används ofta i psykometriska undersökningar, där forskaren exempelvis vill sätta ett numeriskt värde på en viss personlighetstyp. En enkätundersökning kan tänkas innehålla ett antal olika frågor för att mäta ett personlighetsdrag hos deltagarna. Om de olika frågorna mäter samma personlighetsdrag så bör svaren korrelera med varandra, och värdet på Cronbachs alfa bör vara relativt högt. Cronbachs alfa betecknas vanligen med den grekiska bokstaven alfa, α.

Tänk att vi vill konstruera ett frågeformulär som mäter hur utåtriktad en person är, genom att låta försöksdeltagare skatta hur mycket de instämmer i olika påståenden. Vi skulle då kunna använda följande tre påståenden (även kallat för items) för att fånga upp hur utåtriktad en person är:

  1. Jag föredrar att gå på fest framför att sitta hemma ensam.
  2. Jag träffar gärna mina nära och kära för att umgås.
  3. Jag har inga problem med att träffa nya människor.

Vi tänker alltså att dessa tre items ska mäta ”utåtriktning”. Därför är det rimligt att en person som skattar högt på påstående 1 även gör det på 2 och 3. På samma sätt gäller att en person som skattar lågt på ett av påståendena, även bör skatta relativt lågt på de andra två. Vi säger att den interna konsistensen bör vara hög – påståendena borde korrelera inbördes med varandra.

Vad är ett bra värde på Cronbachs alfa?

Vad som är att betrakta som ett bra värde på α är flytande. Många forskare har åsikter gällande gränsvärdet, men de flesta brukar ligga kring 0,70–0,95. Observera dock att ett för högt värde kan vara ett tecken på att vissa items är reduntanta och därför bör plockas bort. Vissa menar därför att Cronbachs alff inte bör överstiga 0,90[1]. En vanlig fingervisning över hur olika värden på alfa kan tolkas redovisas i tabellen nedan.[2]

Cronbachs alfa  Resultat
α ≥ 0,9 Väldigt bra (men möjligtvis inte över 9,5)
0,9 > α ≥ 0,8 Bra
0,8 > α ≥ 0,7 Helt OK
0,7 > α ≥ 0,6 Går att ifrågasätta
0,6 > α ≥ 0,5 Svag
0,5 > α Dåligt

Beräkning

Värdet på alpha beräknas enligt:

\alpha = \frac{K}{K - 1} \left ( 1 - \frac{\sum \sigma _{}k^2{}}{\sigma _{total}^{2}} \right )

…där K är antalet testföremål,\sum \sigma _{}k^2 är summan av variansen för föremål ”k” och \sigma _{total}^{2} är variansen för den totala mätningen.

Referenser

  1. ^ Tavakol, M., & Dennick, R. (2011). Making sense of cronbach’s alpha. International Journal of Medical Education, 2, 53-55. doi:10.5116/ijme.4dfb.8dfd
  2. ^ Kline, P. (2000). The handbook of psychological testing (2nd ed.). London: Routledge, sida 13.

Hänvisa hit

Frisk, Emil. 2018. Statistisk ordbok. Hämtat från http://www.statistiskordbok.se/ord/cronbachs-alfa/ den 2018-10-17.